glödande kol

blickar som glöder
och
dina hjärtslag
som elektriska impulser

bränner hål på min hud
och jag blir
förblindad på ord
och luft som svider
mot min andedräkt

det finns så mycket att säga
att inget blir sagt

vi kanske borde fly
bort till ingenstans

men jag är för feg för att chansa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0