utan din luft är jag fri

den kroniska ensamhetskänslan
börjar sprida sig
in i minsta vrå av min själ,
och jag suckar
för jag vet hur det kommer sluta

två armar runt mig
och tomheten kunde inte vara större,
att det ändå är så
kan jag inte förstå.
jag vill
slå bort allt som bara förstör,
allt som gör att jag inte
bara kan andas
utan svårigheter

du vet inte hur det är
för du frågar jämt
'varför?'

längtar bort från dina ögon
som håller mig kvar
fastbunden kring en tanke
och jag kan inte lämna dig

som en vårvind på sommaren
är du lika frisk och ensam
som dina ord

blicken fäst i väggen framför mig
och jag andas. djupt
för att se om jag klarar
att leva en dag till

det är något som får mig att
stanna upp i mina tankar

din existens
lika hårt fastetsad i mig
som mina naglar lämnar spår på min hud
efter ett nervöst sammanbrott

annat är det ju
om jag inte kan se
kanske om jag inte kunde
skulle det spela någon roll

ett antagande
och jag är bortom kontroll
mina impulser styr mig
och slår mig hårt i ansiktet
och jag tappar greppet
om världen

faller tyngdlös
genom dina illusioner om
en bättre framtid

skriker i ett moln av vakuum
du hör mig inte
men det har du aldrig gjort

traskar lugnt fram över gruset på vägen
det skrapar på skon
vinden blåser kallt och min sjal
skyddar inte mot kölden

jag är inte som du
när ska du förstå att vi är två helt olika personer
med olika intressen och tankar och personligheter och viljor
du är längre än jag och jag är tjockare än du
jag ser inte vad du ser

men kanske ser du fel
(jag vill inte veta vad du ser,
vill inte se det du vet)
borde springa en mil
kanske komma bort lite
men mina skor är trasiga och jag har ont i fötterna

det är sex meter ner till marken
tittade ner och tänkte att du kanske var där
ser dina steg på marken
de bränner, du bränns
av dina egna steg

du lämnar spår efter dig
lika tunna och lätta som dina hårstrån
det luktar svagt av parfym bredvid mig
jag vet att du varit här

kanske är det bara jag som inbillar mig
det vore inte något nytt
men jag tyckte mig se ditt hår
försvinna bakom hörnet
tyckte mig höra dina andetag

mitt hjärta slår hårdare när jag känner ditt
det har alltid varit så
jag undrar varför det slår hårdare nu
(din närhet berör mig)

som en röst i örat hör jag
när du knyter dina skor
som en röst i örat hör jag
när du lämnar mitt liv